Nr 2, 2008, årgång 43 - Utges av kommunstyrelsen i Sollentuna kommun

Alla bollar på Sussi!

– Att flytta till Sollentuna var den största tragedin i mitt liv. Jag var uppvuxen med skidspåren, skogen i Dalarna och blev uppryckt med rötterna, tio år
gammal.
Susanne Granelli Olsson har 140 landskamper bakom sig. Trogen Sollentuna bor hon i Edsängen. Genom åren har hon dragit tio SM tecken till kommunen.


Sussi Granelli har vunnit många volleybollsegrar åt Sollentuna och har blivit svensk mästare tio gånger. Idag jobbar hon som idrottslärare

– Jag har en ”kulldräkt” från Svärdsjö och jag bär den med stolthet, berättar hon.
Enviken utanför Falun satte spår i den lilla flickan Sussi. Pappa Allan var säljare och fick jobb med distrikt i Dalarna när Sussi var tre månader.
Pappa Allan var svensk mästare i boxning, mellanvikt 75 kilo och framgångsrik landslagsboxare bland annat i EM 1942. Det var kanske han som präglade sin dotter att bli ”manisk” idrottare, men hennes tvillingbror Ulf blev inte sådan. Han nöjer sig med utförsåkning och att jobba på bank.
Storasyster, Ylva, började som gymnastikdirektör, men är skolledare på Ekerö idag.

Gympalärare idag
– Och jag jobbar som gympalärare i Edsbergsskolan, inflikar Sussi.
Sussi – hon har alltid kallats så, Susanne – kunde till slut smälta det här med att hon blev ”tvångsförflyttad” från Enviken till Sollentuna.
– Jag hade en lärare som hette Uno Ahlgren och han imponerade med att hoppa plint ”längs med” i arbetskläderna, som då var strikt svart kostym och blanka skor. Han gjorde det i gamla Turebergsskolans gymnastiksal (riven för att ge plats åt Vittras nya skolhus).
– Det var på den tiden som vår lokala idrottsmiljö färgades av idrottsledare som Sixten Borg och Sven Wahlberg.
– Den som fick mig att börja med volleyboll var Mary Sparén Nilsson, legendarisk idrottslärare i Helenelund, som numer bor på Gotland.

Sussi som gjord för volleyboll
– Jag såg direkt att Sussi var som gjord för volleyboll och det är väl lustigt att det jag inspirerade henne till kommit att prägla hela hennes liv, förklarar Mary Sparén från Sysne på östra Gotland.
Så kom Anders Kristiansson, en fruktansvärt krävande tränare och coach för landslaget och Sollentuna volley. Det var resultat som räknades. Anders Kristiansson är sedan många år professionell och välavlönad coach i Europa, idag i Grekland.
– Min första träning under honom, då hade jag inte hunnit köpa volleybollskor. Det var så hårt att jag fick stora blodblåsor på fötterna, berättar Sussi Granelli.
Sollentunas volleybolldamer blev överlägsna i elitserien.

Svensk mästare 10 gånger
– Jag fick vara med om att bli svensk mästare tio gånger under karriären och vara lagkapten, men vi tränade kopiöst mycket. Anders Kristiansson reste över världen för att skaffa inspiration och jag kommer ihåg när han kom från en träning i Japan och skulle få oss att träna som dem. Vi skulle till och med låta som japaner. Han var aldrig rädd för att testa nya grejer. En mycket speciell tränare, demonisk som person. Han kunde få folk att lyfta sig och vidga sitt kunnande.
Sussi började spela volleyboll redan 1969 men efter 16 år i eliten trappade hon ner.
– Jag var inte helt skadefri under dessa år. Elitidrott sliter hårt på kroppen, säger hon.
1985 fick hon barn, Emil, som idag är militär likt pappa Tom som är överste.
– Det var när jag jobbade som idrottslärare på F 18 i Tullinge som jag träffade Tom och sedan dess har vi varit tillsammans. Han är överste inom flygvapnet.
När Emil fortfarande låg i barnvagnen blev det dags för karriär nummer två. Sollentuna hade en plats i division två med sitt ”farmarlag”.
– Det var det laget vi döpte till ”Vänsterknäck” och som samlade alla de elitspelare som tidigare spelat i A-laget, men vi var ju så bra att vi bara klättrade i serien och blev en konkurrent till den övriga svenska eliten.

Vi spelade oss i form
– Vänsterknäck tränade aldrig, vi spelade oss i form och vi hade en hel parkering med barnvagnar runt omkring oss, det var jätteroligt, men det sågs inte med blida ögon av de övriga i Sollentuna volley. Det är en lång historia och det var ett krig som pågick mellan oss och klubben. Ett krig som slutade med att vi gick över till Vallentuna istället och höll kvar det laget i elitserien i ett år.
Sussi fick Viktor också, 1988. Han jobbar idag med Bo Wanngård på Tv Sollentuna efter gymnasiet på Rudbeck.
– Idag händer det väl att jag spelar en eller annan match som inhoppare i division tre där jag kan behövas, men annars har jag hittat en ny sport som är fantastiskt skön och som ger mig träningskickar och det är kanot. Sollentuna kanotsällskap håller till i norra änden av Norrviken, mitt emot idrottsplatsen och kanot är en härlig motionsidrott.
Helt har inte Sussi lämnat drömmarna om en vidare karriär och fler medaljer och framgångar inom volleybollen, 55 fyllda i mars.
– Vi håller på att trumma ihop ett lag för att ställa upp i europamästerskapen i veteranvolleyboll så snart får vi se om vi fortfarande håller, säger hon och skrattar, Susanne Granelli Olsson en av Sollentunas stora idrottare.

Om Sussi Granelli

Namn: Susanne Granelli Olsson
Född: 1953
Yrke: Gymnastiklärare i Edsbergs-
skolan
Bor: Edsängen
I karriären: Elitspelare Sollentuna Volleyboll med 10 SM guld och 140 landskamper. Har suttit i svenska volleybolls förbundsstyrelse.
Hobby: Kanot och golf, hcp 18
Favoritplats: Edsbergs sportfält

Förstasidan
Läs fler nummer av Sollentunajournalen

Skriv ut den här sidan

 

Redaktör: Peter Holstad, epost: peter.holstad@sollentuna.se, tel: 08-579 211 61