Nr 5, 2004, årgång 39 - Utges av kommunstyrelsen i Sollentuna kommun

Helena gav namn åt en hel kommundel

Helenelunds historia har rötter långt tillbaka i historien. De förhistoriska gravfälten duggar tätt mellan villabebyggelsen och slingrande gator. Sitt namn fick kommundelen av en, som vi kan förmoda, mycket omtyckt torparhustru. Egnahemsrörelsen och järnvägsstationen spelade stor roll för kommundelens framväxt. Nu byggs det för framtiden i kommundelens södra hörn Silverdal.


Runforskaren Sven BF Jansson vid Kummelbystenen 1953.


Helenelunds centrum från söder, 1971. Foto: Boris Kuno.

Idag finns ingen tydlig gräns mellan Tureberg och Helenelund, områdena har i modern tid flutit ihop till ett enda stort villasamhälle. Under förhistorisk tid, då enstaka gårdar låg utspridda i området, såg det annorlunda ut.

Under järnåldern brukade varje gård eller by ha ett eget gravfält. Många gravfält är arkeologiskt undersökta i samband med samhällets expansion, men långt i från alla. I södra delen av Helenelund koncentreras fornlämningarna runt Kummelby gamla bytomt och Hersby. På gravfältet vid Engelska parken är de äldsta gravarna från folkvandringstid, cirka 400-550 e Kr, och innehåller kremerade människor. De yngsta är skelettgravar från vikingatid, cirka 800-1050 e Kr.

Kummelby gamla by låg vid nuvarande Kummelby kyrka. De sista spåren av byn försvann på 1950-talet när gårdens gamla stall revs och byggnaderna brändes ner.
När det grävdes efter utfyllnadsmassor till ny bebyggelse hittades en runsten från vikingatiden. Den står än i dag vid Kummelby kyrka, nära den plats där den hittades en höstdag i oktober 1953.

Under 1600-talet köptes flera gårdar i Sollentuna av rika och mäktiga stormän. Erik Göransson Tegel, son till Erik XIV:s rådgivare, köpte först Bagare by i Tureberg och sedan Kummelby. Adelsmännen blev nu ägare till bondgårdarna som utvecklades till herrgårdar. Till storgårdarna knöts folk som bodde i nyanlagda torp i skogarna runt om. Vid mitten av 1700-talet fanns det 57 torp i hela Sollentuna. De flesta är försvunna men många namn lever ännu kvar. Under Kummelby låg t.ex. Alhem, Bergsäter, Eriksberg, Erikslund, Hedvigsdal, Kummelby sjöstuga, Tegelhagen och Helenelund med flera.

Kvinnan bakom Helenelund
Förre bonden och nämndemannen Erik Lukasson bodde år 1840 tillsammans med sin hustru Helena Gustafsdotter i ”lägenheten” Helenelund. Troligen döpte Erik sidokammarstugan efter sin hustru, för redan från deras första år i nybygget kallades det Helenelund. I kyrkböckerna benämndes det Helenelund eller Helenalund medan det i folkmun blev Lenalund. Det sistnämnda namnet återfinns även på en karta från 1850-talet. Helena Gustafsdotter blev änka 1846 men bodde kvar på torpet med sina söner. År 1861 dog hon 74 år gammal. Som en länk och ett minnesmärke över förgången tid står den röda, lilla stugan med vita knutar kvar på Lenalundsvägen. Den syns knappast där den står inklämd mellan nyare bebyggelse och en tennisbana.

Den första stora förändringen av järnvägsstationen blev en startsignal för exploatering av området och spridning av egnahemsrörelsen. Egnahemslån infördes redan 1905 för att motverka ytterligare emigration och hjälpa dem som annars inte hade råd att skaffa sig en egen bostad, jord- eller skogsbruk.


Helenelunds torp i Lenalund. På 1840-talet flyttade Helena Gustafsdotter, vars torp gav namn åt kommundelen hit. Bilden är från 1930-talet. Foto: A. Källström.

En kiosk som låg i hörnet av Sollentunavägen och Manhemsvägen. Bilden är från 1940-talet. Foto: Gösta Ask.


Eriksberg exploaterades först
Först exploaterades torpet Eriksberg, väster om järnvägen. Därefter följde utbyggnaden av Kummelby och Hedvigsdal. Vid 1930-talets slut var villastaden nästan fullt utbyggd.

Under kriget byggdes även flerfamiljshus i Helenelund. Bland de första var fem friliggande trevåningshus på Åkervägen intill stationen och sju trähus i två våningar mellan Anhaltsvägen och Sollentunavägen. De sistnämnda var inte särskilt uppskattade i kommunfullmäktige, där de kallades ”kaninburarna”.

Vid andra världskrigets slut fanns en blandning av sommar- och åretruntboende i Eriksberg. Så fort tillfälle gavs byggdes egnahem på de stora tomterna. Sommarstugor byggdes till och isolerades för vinterboende. Efterhand delades tomterna och ytterligare nya hus kom till.

Hus och vetenskapscentrum
Vid Silverdal, där Sollentuna härad höll sina sommarting under åren 1815 till 1822, råder idag full aktivitet. Byggföretagen Skanska och JM samarbetar för att skapa en stadsdel där människor enligt visionen ska kunna bo och arbeta med forskning och vetenskap, inriktad på bioteknologi och miljövetenskap. Här ska också finnas daghem, grundskola och gymnasium. I Silverdal byggs småhus och lokaler för kommersiell verksamhet, till exempel läkemedelföretaget Pfizers huvudkontor, som ska vara klart vid årsskiftet 2005/2006 då drygt 800 anställda förväntas flytta in.

Den nya stadsdelen ska vara helt klar 2007.

Två röster från Helenelund

Förstasidan
Läs fler nummer av Sollentunajournalen

Skriv ut den här sidan

 

Redaktör: Peter Holstad, epost: peter.holstad@sollentuna.se, tel: 08-579 211 61