Nr 4, 2004, årgång 39 - Utges av kommunstyrelsen i Sollentuna kommun

Järvafältet planerad framtidsstad som i stället blev naturreservat


Mellan Gårdarna Bög och Väsby finns tydliga spår av äldre odlingar. På några av områdena sköts markerna på traditionellt vis. Foto: Rikard Dahlén.

Järvafältet är såväl naturreservat som kommundel. Området innehåller avtryck från många tidsperioder. Mellan Bög och Väsby finns ett historiskt odlingslandskap med bygravfält, skålgropar och ålderdomliga vägar som slingrar sig fram i terrängen. Det finns gamla ängsmarker som slås med lie och hagmarker som betas med djur.

Runt Fäboda ger sig den militära epoken tillkänna. I markerna finns gropar här och var som döljer för länge sedan övergivna skyttevärn. I dag finns ingen tunnelbanestation på fältet, men det kunde det ha funnits. På 1960-talet planerades för den nya Järvastaden med ca 40 000 lägenheter på Sollentunadelen av Järvafältet.
 



Militärövning på Järvafältet i början av 1960-talet. Foto: Gösta Ask.

Militärt övningsfält i 65 år
1905 fattades beslut i riksdagen att Järvafältet skulle bli militärt övningsfält. De gårdar som då fanns i området fick vara kvar och blev arrendegårdar. Soldaterna var inkvarterade i tält och låg på halmbäddar när de var ute på övning. Halmen köptes från gårdarna. Runt första världskriget och därefter rådde brist på halm. Då fick granris duga som togs från barrträden runt om på fältet.

Ute på Järvafältet hade större förband bland annat övningar i fältmässig skjutning. Stridsskjutningen skedde i terrängen vid Bög och Väsby. Övning i sprängning gjordes t.ex. i närheten av Fäboda, Alboda och nordväst om sjön Djupan. Vid Solhyllsberget i riktning mot Barsällstrakten övades närstrid i skog med skarp ammunition.
 

Den 18 april 1970 anordnades en "Militärens dag" på Järvafältet. På dagordningen stod visning av stridsövning och parad, dessutom avtäcktes en minnessten. Längre fram på försommaren, den 30 juni 1970 avslutades formellt den militära epoken på Järvafältet. Marken köptes var för sig upp av Stockholm, Sundbyberg, Solna, Järfälla och Sollentuna kommun.

Framtidsvision som ej blev av
I ett valtal 1962 tillkännagav dåvarande statsminister Tage Erlander att Järvafältet inte skulle fortsätta att vara militärt övningsfält utan i stället bebyggas med bostäder. Tillsammans utlyste kommunerna som ägde marken på Järvafältet, 1967 den då största arkitekttävling som hållits i Norden. För den del av Järvafältet som låg inom Sollentuna kommun var tanken att det där skulle byggas bostäder för omkring 40 000 människor. Under 1968 var det planerat att exploateringen skulle sätta fart. Vid Bög och Fäboda planerades tunnelbanestationer. Stadsdelarnas namn skulle tas från de gamla torpen: Nysved, Alboda och Fäboda.

Vid ett fullmäktigebeslut i Sollentuna stoppades den planerade bebyggelsen på Järvafältet med en rösts övervikt. I stället blev området naturreservat.

Floras trädgård vid Väsby gård är öppen alla dagar. Foto: Rikard Dalén.



Hamlade träd
Den del av Järvafältet som ligger inom Sollentuna kommun kallas formellt för Östra Järvafältet. Inom Järfälla finns naturreservaten Molnsättra och Västra Järvafältet. Till Stockholm räknas Hansta naturreservat längst ner i sydost.

Östra Järvafältet består av ett ca 1 200 hektar stort område med varierad natur. Åker och ängsmark, beteshagar, höjder, skogsområden och våtmarker, sjöar och stränder gör miljön attraktiv för såväl människor, djur som fåglar. Den militära verksamheten under stor del av 1900-talet har stoppat upp både exploateringen av marken och rationaliseringen av jord- och skogsbruket. Landsbygden lever i reservatet med små slingrande grusvägar och flikiga åkrar som följer terrängen. Åkerholmarna är till stor del kvar och mellan Bög och Väsby finns hamlade askar. Lövfoder var före den agrara revolutionen på 1800-talet nödvändigt som extra foder åt djuren under vintern.

Med spår från förhistorisk tid
Från Knista hammar förbi Bög och vidare mot Väsby breder ett ålderdomligt landskap ut sig. Vid Knista hammar i naturreservatets västra kant ligger ett fornlämningsområde som vid olika tillfällen undersökts av arkeologer. På platsen finns mellan 150 och upptill 200 ovanjord synliga gravar. För drygt tio år sedan grävde arkeologerna fram spår efter cirka tio bronsåldershus på platsen.

I beteshagen strax intill Bögs gård ligger ett gårdsgravfält från järnåldern. Mellan Bög och Väsby finns spår av förhistoriska röjda åkerytor, stensträngar, fler gravfält och skålgropar. Vid Väsby finns husgrunder kvar på den gamla bytomten, som i dag ligger i en beteshage. Äldsta skriftliga belägg för Väsby är från 1444 medan Bög finns omnämnt i skrift redan 1350.

I anslutning till åkermarken finns några ängsmarker som varje år slås med lie. I början av augusti är det ängsslåtter vid Väsby gård, då även allmänheten får delta.

Många aktiviteter
Friluftsfrämjandet arrangerar vandringar inom naturreservatet lite då och då. Vid naturskolan vid Väsby gård finns ett naturkafé och raststuga. Detta finns även vid Bögs gård. Från maj till september visas historiskt åkerbruk vid en allmogeåker söder om Bögs gård. Floras trädgård med kulturgynnade växter är öppen dagligen för egna studier. Vid Bögs gård kan man rida och besöka visningsgården. Naturskyddsföreningen och Järvafältets ornitologiska klubb har också vandringar och visningar för allmänheten. Exakta tider och aktuell information fås vid informationstavlorna inom reservatet.

Järvaleden är en vandringsled som passerar genom naturreservatet. Vid kanten av Ravalen finns motionsspår och vid en bäck inte långt från Bögs gård i riktning mot Väsby utgår en naturstig, som det finns en informationsfolder till.

Runt om finns det eldstäder med ved där man kan grilla. Enklare toaletter finns ofta i anslutning till grillplatserna. Soptunnor där skräpet ska slängas finns också.

Fåglar på Järvafältet


Mats Weiland, en av medlemmarna i Järvafältets ornitologiska klubb, tittar på dvärgmåsar vid södra Ravalen. Varje år ses mellan 180 och 190 olika fågelarter på Järvafältet. Foto: Maria Jacobson.

Medlemmarna i Järvafältets ornitologiska klubb är aktiva fågelskådare som ofta är ute på fältet. De är drygt 300 och har ett starkt naturintresse. Förutom att träffas och titta på fåglar sätter föreningen varje år upp några hundra fågelholkar.
– Vi vill att naturreservatet ska vara attraktivt för fåglarna, säger Mats Weiland, en av föreningens medlemmar.

Den mest hektiska tiden för medlemmarna är våren när fåglarna anländer. En del arter stannar kvar inom reservatet för att häcka. Andra är tillfälliga besökare som sträcker förbi på väg norrut. Sena kvällar och framåt natten under junimånad kan man höra nattsångarna på Järvafältet. Vid våtmarken och längs hela södra änden av sjön Ravalen sjunger näktergal och sävsångare. Vattenrallen gömmer sig i vassen och låter närmast som en grymtande gris. Ut mot fälten kan det låta som om någon slipar en lie. Då är det den småfläckiga sumphönan som markerar sin närvaro.


Två röster från Järvafältet

Förstasidan
Läs fler nummer av Sollentunajournalen

Skriv ut den här sidan

 

Redaktör: Peter Holstad, epost: peter.holstad@sollentuna.se, tel: 08-579 211 61