Nr 2, 2004, årgång 39 - Utges av kommunstyrelsen i Sollentuna kommun

Norrviken, Sollentunas tidigare centralort

I Sollentunajournalens genomgång av olika kommundelar har turen nu kommit till Norrviken. Det är ett villasamhälle vars ursprung i stort sett formats fram av företaget AB Norrvikens Villastad i början på 1900-talet.

Stationsvägen 30 (ungefär) i Norrvikens villastad omkring 1910. Så här kunde gatorna se ut i de tidigare villasamhällena innan kommunen asfalterat gator och trottoarer. Bilden hämtad ur Sollentuna kommuns bildarkiv. Fotograf okänd.


Namnet Norrviken skrevs i slutet av 1600-talet Norr Wijken. Namnet tros beskriva den norra viken som på den tiden, från norr gick in mot edet eller näset om man så vill.
I Norrviken bor det idag cirka 3 300 människor. Kommundelens kärna är det villaområde som växte fram strax efter förra sekelskiftet. Byggandet var planerat och leddes av ett privat bolag som hette AB Norrvikens Villastad.
Bolaget registrerades 1906 och köpte bland annat in Viby gård och kom att äga ca 1 300 tunnland från sjön Norrviken i öster till Översjön i väster. Bakom bolaget stod familjerna Hasselrot och Liljenroth som genom arv även var delägare i tändsticksbolaget i Jönköping.

Byggde järnvägsstationen
Goda kommunikationer in till Stockholm var oerhört viktigt för att locka köpare till det framväxande villasamhället. Därför upprättade villabolaget ett avtal med SJ om att få en anhalt i Norrviken om bolaget byggde och bekostade skötseln av en järnvägsstation. I maj 1907 invigdes järnvägsstationen som förutom väntsal också hade post och telegraf i huset. Sedermera tillkom även en godsstation. Det fanns även toaletter i en mindre byggnad intill och för tjänstemän vid järnvägen byggdes det två villor.
Samhället marknadsfördes av bolaget i olika broschyrer och annonser. Förbindelsen via järnvägen in till Stockholm framhölls särskilt liksom den korta restiden på bara 25 minuter. Trakten beskrevs som naturskön med kallbadhus och ”utmärkt fiske i sjöarna Norrviken, Ravaln och Öfversjön”.

 


Med annonser som denna såldes villatomter i Norrviken i början av 1900-talet.


Byggrusch av villor
Affärerna gick bra. På bara tre år byggdes mer än 150 villor på och väster om Brunkebergsåsen. De första villorna byggdes på ren spekulation av olika byggmästare. Köparna fanns i medel- och övre medelklassen. Det kunde till exempel vara byggmästare, ingenjörer eller köpmän. Bland de första som flyttade in var herr och fru Österberg som bosatte sig i villan Sunnanlid på Brunkebergsåsen.

För att få än mer ruljans på affärerna anställdes så småningom en småländsk försäljare som hette Olof Schaffer. Han skötte sina kort väl och 1919 köpte han ut de båda familjerna som tidigare anställt honom. Som direktör köpte sig även Olof Schaffer en villa i området på Nåsvägen 18.

Till en början hade Norrvikens vägar ännu inga namn eller nummer, så adressen var villans namn. Det kunde till exempel vara: Avesro, Björkebo, Björkhäll, Furusäter, Gunbo, Vårgårda och Widkulla, för att nu bara nämna några få.

Japanen som försvann
Samma år den 14 juli sattes det in extra tåg, för att transportera de hundratals åskådare, som var på väg till Sollentuna kyrkbacke för att beundra och heja på maratonlöparna då olympiaden gick av stapeln i Stockholm. Det var hett i sommarsolen för de 68 startande. Den tryckande värmen gjorde att drygt hälften av löparna bröt loppet, en av dem var japanen Shizo Kanakuri. Han var trött och törstig efter vändningen i Rotebro. I en villaträdgård efter vägen blev han och flera andra löpare bjudna på saft. Shizo stannade kvar i trädgården och kom aldrig i mål. Då han missade att meddela tävlingsledningen att han brutit loppet, blev han sedermera känd som japanen som kom bort. Vid ett återbesök i Stockholm 55 år senare sprang han symboliskt i mål och avslutade sin fleråriga mara.

Kommunhus med polisstation
Det första kommunalhuset som även inrymde en polisstation byggdes i Norrviken mellan åren 1925 och 1927. Först att inviga arresten var en man som tagit sig några glas för mycket och snattat varor. Landsfiskalen släppte honom efter drygt ett dygn.
I december 1929 fick Norrviken status som municipalsamhälle och fick då befogenheter att sköta vissa kommunala angelägenheter på egen hand utan att vara en egen kommun. Villasamhället hade beskattningsrätt och fick reglera bebyggelsen med en stadsplan. Det bodde då cirka 700 människor på orten.

Norrvikenborna var uppskattade av landsfiskalen, samhällets telefonist och av personal från elektricitetsverket. Det framgår i en artikel från den 7 februari 1930 med rubriken: Norrviksborna får stora A.

Den 1 januari 1944 övergick Sollentuna till att bli en köping. Det firades bland annat med fackeltåg på nyårsafton från skolan i Norrviken till Sollentuna kyrka där en officiell högtidsceremoni hölls.

Två Norrvikenbor tycker till

Sollentunas ursprung
I trakten kring Sollentuna kyrka låg en gång gården Tuna, som gett upphov till en del av namnet Sollentuna

Riksantikvarieämbetet och Stockholms länsmuseum lät i början av 1940-talet utföra arkeologiska undersökningar i Sollentuna. Syftet var att närmare studera den vikingatida bebyggelsen norr om Stockholm. Intresset vändes mot trakten kring Sollentuna kyrka där det fanns ett par forntida gravfält. Två bosättningar upptäcktes, dels en från början av vendeltid (550 till 800 ekr.), dels en från vikingatid. Vid vendeltidsbosättningen hittades rester av bebyggelse, gravar och en smedja. Från den vikingatida gården hittades inte mindre än ett tiotal husgrunder, rika fynd av verktyg av järn och ben, handkvarnstenar, sandsten samt smycken. Anläggningen bedömdes möjligen ha varit i bruk ett eller ett par århundraden in i medeltiden.

På goda grunder anses detta vara resterna av en gård som hetat Tuna. Av Sollentunas förhistoriskt belagda gårdar låg Tuna närmast kyrkan och det kan därför antas att kyrkan uppförts på denna gårds mark och även fått sitt tunanamn därav. Namnet Sollentuna har förmodligen uppkommit som en kombination av Tuna och det gamla häradsnamnet Sollenda.

Förstasidan
Läs fler nummer av Sollentunajournalen

Skriv ut den här sidan

 

Redaktör: Peter Holstad, epost: peter.holstad@sollentuna.se, tel: 08-579 211 61